Från statare till kung – min resa genom historien av mina anfäder…

Att vara nyfiken och tänka utanför de ” vanliga” register som kyrkoböcker, mantalslängder och husförhörslängder leder ibland till mycket spännande fynd om en människas liv när man släktforskar. Domstolsprotokoll och sjukhusjournaler kan vara väldigt givande när det finns sådant att tillgå.

Eftersom jag fann ut i dödsnotisen att min farfars syssling avled på Beckomberga sjukhus väcktes min nyfikenhet om varför han hade vistats där och om det gick att få veta mer. Jag hade dessutom sett i hans bouppteckning att han inte levt tillsammans med sin hustru på 20 år och det undrade jag också över vad de kunde bero på.

Eftersom hans journal var äldre än 70 år var det inget problem att få ut den, annars gäller sekretessregler för yngre material.

Hans jornal berättade om hans yrkesliv, att han levt med syfillis under många år, att han lidit av psykisk sjukdom och att han och hans hustru separerat tidigt i äktenskapet pågrund av hennes ”vidlyftighet”. Det redogjordes också över hans barn och på så vis fick jag stryka hans tredje barn som jag trodde, men den dottern var förmodligen hans hustrus tillsammans med någon okänd efter deras separation. Utan att läsa hans journal skulle jag aldrig funnit ut dessa saker.

Att gå igenom hans journal berättar också en historia om hur mentalsjukvården fungerande på 1940 talet… Det nämns tex att han ordinerats ”vattenbädd” för att han var orolig. Detta innebar att han lindades med våta lindor över hela kroppen och sedan låg så, troligen fastspänd om han protesterade…

En av dem absolut bästa sakerna att finna när man släktforskar på 1900 och tills vis del även 1800 talet är gamla fotografier.

Att få ett ansikte på en människa som man forskar om säger så mycket och gör att det känns mer på riktigt, den här människan som levde för så länge sedan och som jag är släkt med såg ut så här…

Här nedan följer en samling fotografier som jag på olika sätt hittat när jag forskat på min fars sida.

Förutom att helt sonika söka (googla) på personens namn, ort, födelseår så finns det ett par ställen som jag kan rekommendera för den som söker foto på en anfader.

www.svensktporträttarkiv.se

http://runeberg.org/spg/

Även värt att kolla vad möjligen någon annan person lagt upp i sina släkkträd på tex www.ancestry.se och www.myherritage.se, har man tur kan man hitta ett och ett annat foto så med.

Min farfars farfars far, Frans Wahlström son av snickaren David Wahlström gick som snickarlärling i Stockholm på 1830 talet. Efter att ha följt honom i de husförhörslängder och flyttbetyg som finns tillgängliga kan jag se att han hamnar på Karlsborg 1832, troligen ditskickad för att han enligt prästens anteckningar haft ett otillbörligt förhållande med någon och för att han dessutom ägnat sig åt snatteri. Han har luckor i sitt flyttbetyg, något mottagande präst också anmärker på att det är oklart vart han har hållit till någonstans, kanske blev han ditskickad för lösdriveri, men till Karlsborg kommer han iallafall och han benäms i senare flyttbetyg som fd pionus vilket menas att han tillhört pionjärskåren. Han beskrivs även som både snickare, timmerman och arbetskarl.

År 1826 beslöt man att Karlsborgs fästning som skulle byggas skulle göras av arbetskompanier med pionjärer. Arbetsstyrkan bestod av en brokig sammansättning av män, periodvis bestod den av indelta soldater som under den ljusa årstiden sändes till Karlsborg på arbetskommendering. Utöver det var det många från landsbyggden runt omkring som frivilligt sökte arbete där, särskilt under missväxtåren. Dessutom bestod den av tvångskommenderade personer med brottslig bakgrund, lösdrivare och fångar. De fick dock inte vara straffade för grövre brott eller upprepade förbrytelser. De flesta vid pionjärkompaniet var soldater som pågrund av olika förseelser struckits ur rullorna och istället fullgjorde resten av sin tjänstetid i pionjärkompaniet.

Pionjärkompaniet upplöstes den 8 augusti 1842 då kronoarbetskompaniet istället bildades.

Reglerna i Pionjärkompaniet och dess efterföljare var mycket hårda, dem organiserades under militära former och hade arbetstid från 4.30-20.00 alltså 15.5 timmars arbetsdag.

Efter dagens första pass (04.30-08.00) serverades en jungfru brännvin (motsvarande 8,2 cl), efter dagen andra pass (09-00-12.00) serverades middagen, dagens första mål, bestående av fläsk och ärtor, varannan dag sill och potatis, söndagar och helgdagar kött och köttsoppa. Efter dagens tredje arbetspass (14.00-20.00) serverades kvällsmålet som bestod av gryn eller mjölgröt med svagdricka och grötdopp.

Pionjärens klädsel bestod av en mössa i ylletyg, bussarong, tröja och byxa i juteväv, skjorta av linne samt halsduk av läder och skor med klackjärn.

Avlöningen bestod i några ören per dag som sattes in på motbok och utbetalades efter strafftidens slut, avdrag gjordes för förlorade kläder och verktyg och man kunde få lite extra om man hjälpte till att avstyra eller återföra rymlingar.

Fritiden var närmast obefintlig, söndagarna inledes med obligatorisk gudstjänst 07.00 och i övrigt bestod söndagen av exercis, persedelvård och städning.

Källor:

https://sv.wikipedia.org/wiki/Karlsborgs_f%C3%A4stning

http://www.hhogman.se/disciplinkompaniet.htm

https://www.fastningsmuseet.se/

Det finns många sätt att presentera sig på och om jag skulle göra det nu efter att ha släktforskat några år skulle det gå ungefär så här…

Jag är stolt barnbarnsbarnbarns barnbarns barn till Frans (d.ä) och Maja Lena Wahlström, till Jacob och Anna Fröberg, till Olof och Annika Olsson, till Anders och Christina Muntelin, till Carl Gustaf och Eva Catharina Wadman, till Carl och Annika Jönsson, till Jonas och Johanna Förstedt, till Sven och Anna Eliasson, till Johan och Anna Stina Ingman, till Sven och Lisbeth Jansson, till Anders och Stina Isaksson, till Peter och Märta Hult, till Leonard Mårten och Eva Uggla, till Jöns och Catharina Eliasson, till Johannes och Lena Jönsson, till Anders och Brita Andersson, till Lars och Maja Jonsson, till Sven och Lena Larsson, till Johan och Brita Ekedahl, till Peter och Kristina Nilsson, till Jonas och Maja Hansson, till Per och Lisa Hult, till Peter och Maja Johansson, till Anders och Karin Persson, Petter och Stina Didriksson, Anders och Sara Jansson, till Jöns och Lena Pihl, till Jonas och Anna Lena Apell, till Samuel och Anna Eriksson, till Johannes och Lena Persson, till Erland och Maja Stina Andersson, till Ola och Inga Friskopp, till Peter och Sara Magnusson, till Nils och Karna Mattsson, till Jonas och Lovisa Holmström, till Nils och Elin Blixt, till Magnus och Elin Månsson, till Johannes och Lisbeth Abrahamsson, till Sven och Anna Hultlöf, till Jonas och Brita Svensson, till Magnus och Anna Stina Nilsson, till Jonas och Maria Nilsson, till Nils och Lena Roos, till Per och Christina Svensson, till Erik och Maja Persson, till Per och Stina Persson, till Måns och Beata Jonsson, till Lars och Kerstin Börjesson, till Gustaf och Elisabeth Johansson, till Carl och Ingrid Månsson, till Jonas och Christina Paulsson, till Jonas och Cajsa Dahl, till Johannes och Anna Bengtsson, till Germund och Maja Larsson, till Erik och Maria Svensson, till Erik och Stina Svensson och  till Nils och Stina Bengtsson

Jag är stolt barnbarnsbarnbarns barnbarn till David och Fredrika Wahlström, till Jan och Lisa Andersson, till Anders och Ulrika Nestor, till Johan och Hedvig Charlotta Brutus, till Karl Johan och Sofia Charlotta Svensson, till Johannes och Maria Svensson, till Henrik och Anna Hult, till Carl Johan och Maja Lena Thyr, till Anders och Stina Andersson, till Anders och Anna Stina Svensson, till Jonas och Catharina Petersson, till Anders och Anna-Greta Roos, till Jöns och Ingrid Andersson, till Johannes och Maja Lena Andersson, till Johannes och Christina Tell, till Gustaf och Johanna Johansson, till Mattis och Brita Olsson, till Nils och Susanna Nilsson, till Peter och Kerstin Nilsson, till Pål och Elin Johansson, till Sven och Maria Jonsson, till Carl Johan och Helena Roos, till Sven och Kerstin Persson, till Peter och Kerstin Persson, till Nils och Catharina Larsson, till Magnus och Lisa Carlsson, till Måns och Märta Svensson, till Anders och Stina Johannesson, till Sven och Karin Eriksson och till Magnus och Christina Nilsson.

Jag är stolt barnbarnsbarnbarns barn till Frans och Maja Lisa Wahlström, till Alfred August och Anna Christina Andersson, till Frans Oskar och Lisa Katarina Karlsson, till Johan Alfred och Klara Henriksson, till Johan och Brita Lena Andersson, till Johannes och Eva Fast, till Johannes och Maja Jönsson, till Carl Oscar och Amanda Augusta Tell, till Ola och Carolina Matsson, till Gustaf och Fredrika Petersson, till Sven Gustaf och Ida Sofia Svensson, till Johannes och Sara Svensson, till Gustaf och Anna Katarina Nilsson, till Johan och Johanna Månsson och till Sven och Cajsa Svensson.

Jag är stolt barnbarnsbarnbarn till Karl och Anna Wahlström, till Oskar Fredrik och Anna Karlsson, till Karl Johan och Emilia Matilda Hagström, till Frans Albin och Ida Johansson, till Martin och Amanda Olsson, till Hilma Sofia Svensson, till Sven Gustaf och Emilia Sofia Johannesson och till August och Matilda Tour.

Jag är stolt barnbarnsbarn till Sven och Astrid Wahlström, till Erik och Hulda Hagström, till Gustaf Adolf och Karin Olsson och till Carl och Johanna Svensson.

Jag är stolt barnbarn till Bertil och Vega och till Birgit och Ingemar.

Tack för att ni har funnits, för att ni har levt och älskat och skapat historia så att också jag fick finnas.

Info: Kvinnor i äldre tider behöll sitt efternamn men jag har skrivit mannens som familjenamn i det här inlägget för enkelhetens skull.